Min fina pojk hade fyllt år idag om han fortfarande hade levt. Jag började t.om gråta idag när jag tänkte på det, hur kan man reagera så över ett djur?
Jag vet faktiskt inte. Innan jag fick Teddie hade jag nog fnissat åt tanken, att någon kan vara så känslig gällande ett djur, pfft.. Men det kan man.
Han var inte bara ett djur, han var min bästa vän. Ända sen första dagen var dig mig han höll sig till mest. När jag var arg, höll han sig undan för att inte störa, när jag var ledsen kom han och lade huvudet eller en tass i knät på mig, för att trösta. När jag va glad, var han glad med mig och hans ögon var så mänskliga, så att det kändes som om han förstod vartenda ord man sa till honom.
Det går inte förklara riktigt. Men när min nalle gick bort blev jag helt förkrossad.
Hoppas du har det bra i hundhimlen Teddie Hjalmarsson.
Du är alltid i våra hjärtan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar