torsdag 19 januari 2012

jag är van

så många gånger har jag krälat på alla fyra
för att ta mig upp för ännu en kulle
och för att komma närmare havsnivå
jag vet att här kommer inget gratis
och jag har fått lära mig den hårda vägen

ibland gör det mig ont
och jag undrar, kommer jag någonsin vänja mig,
egentligen?
men oftast,
oftast är jag glad
för jag vet att jag är mycket starkare

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar